Svenska språkets historia

  • Period: 1 CE to 799

    Indeuropiskt språk

    Människor flyttar från land till land och tar med sig språk och traditioner. Svenska tillhör de indoeuropeiska språken. Ungefär 3 miljarder talar något indoeuropeiskt språk. Största språkgruppen Tror att språket stammar i närheten av Kaspiska havet för över 5000 år sen.
  • Period: 1 CE to 799

    Indoeuropeiskt språk

    Stammar hade gemensamt språk men av någon anledning tvingades att bryta upp sig från sitt boende.
    Olika grupper vandrade åt olika håll och deras språk spreds till både Indien och Europa. En av grupperna nådde norra Europa, det språket kallas av forskare urgermanska.
  • Period: 800 to 1225

    Runsvenskan

    De flesta runstenar man har hittat i Sverige är ristade med den yngre runraden. Den yngre runraden hade bara 16 tecken vilket innebär att ett tecken kunde ha flera olika ljud. Den yngre runraden kallas för futharken efter de 6 första runorna. Det finns runstenar bevarade i Sverige och den kändaste är rökstenen i Östergötland. Runsvenskan kännetecknas av diftonger vilket är två vokalljud som glider ihop. Runsvenskan består mest av arvord och gamla ord .
  • Period: 1225 to 1522

    Fornsvenskan

    De satte gräns mellan runsvenskan och fornsvenskan då det skrevs Äldre västgötalagen. Den skrevs med latinska bokstäver och är vår första skrift på “svenska”. Det tyska språket hade stor påverkan på det svenska språket under den tiden. Då tyska köpmän och hantverkare började bosätta sig i Sverige och hade stort inflytande och det var under hansans tid. Ordförrådet påverkades mest av tyskarna och lånord från tyskan.
  • Period: 1526 to

    Äldre nysvenskan

    När boktryckarkonsten kom till Sverige började stavning och grammatik bli på ett visst sätt och då plötsligt fanns det fler tusen exemplar på nya testamentet som såg likadana ut runt om i Sverige. Men människor i allmänheten hade inga egna böcker och inte alla kunde läsa. 1541 var första gången hela bibeln översattes till svenska. Nya lånord kom framförallt från tyskan.
  • Period: 1526 to

    Äldre nysveskan

    Det nya testamentet översattes och trycktes på svenska. Hade varit fler böcker som var tryckta på svenska men det skickades till kyrkor i landet vilket gjorde att den blev mer betydelsefull för språkets utveckling än andra böcker. I Sverige var kristendomen det som var starkast vid den tiden. Till Sverige kom boktryckarkonsten i slutet av 1400-talet. Innan hade böckerna varit handskrivna och eftersom inga gemensamma stavningsregler så såg den skrivna svenskan olika ut.
  • Period: to

    Yngre nysvenskan

    Lagboken lästes inte av alla men den bidrog till att den svenska stavningen fick en tydligare struktur. Tyskans inflytande hade försvagats under 1600-talet och andra språk kom in och påverkade svenskan. Engelska lånord och lånord av Frankrike.
  • Period: to

    Yngre nysvenskan

    År 1732 började Olof Dalin ge ut en slags tidning som hette Then swänska Argus. Det var bara ett papper men texten på pappret kan liknas vid en tidningsartikel. Han gav ut den en gång i veckan till slutet av 1734. Tidningen blev populär då den var skriven på ett modernt sätt. En annan viktig skrift var Sveriges Rikes lag från 1734.
  • Period: to

    Nusvenskan

    Denna språkperiod startade 1906. Det kom nu stavningsreform och det var många som tyckte att den gamla stavningen hörde till den svenska traditionen och var tjusigare än den nya. Vissa dagstidningar och tidskrifter protesterade genom att fortsätta stava på gammalt sätt. 1943 skrev några folkskollärare att man skulle anpassa stavningen till uttalet ännu mer och det förslag skapade folkstorm.
  • Period: to

    Nusvenskan

    De tyckte att vissa bokstäver var onödiga och kunde tas bort, att ord som innehöll ljudet j skulle stavas med j. Även nu pågår fortfarande diskussioner om förändringar om stavningen. Ex några tycker man ska sluta skriva dig och mig och istället skriva dej och mej. Ordförrådet har även fyllts på vilket vi har lånat in ord från amerikansk engelska och många ord hade kommit genom att man försvenskat engelska ord.