Pangeanew

Jordens Geografiska Utveckling.

  • 4,54 miljarder år sedan. Jorden skapas

    4,54 miljarder år sedan. Jorden skapas
    Jorden skapas och det är mest hav och andra vatten runt om på jorden. När den skapades var det omöjligt för någonting att leva på den för det fanns inget soljus eller syre. Mycket regn, åska och vulkan utbrått.
  • 2,5 miljarder år sedan. Superkontinenter Bildas

    2,5 miljarder år sedan. Superkontinenter Bildas
    Superkontinenter bildas nu när vatten nivåerna har sjunkit lite.
  • 800 miljoner år sedan. Superkontinenten Rodinia

    Den nästan allra första superkontinenten Rodinia bildas och sedan bryts den isär några miljoner år senare.
  • 600 miljoner år sedan. Superkontinenten Pannotia

    600 miljoner år sedan. Superkontinenten Pannotia
    Nu hade Rodinia brytits isär och nu flera miljoner år senare bildas en ny superkontinent, Pannotia.
  • 230 miljoner år sedan. Pangea bildas.

    230 miljoner år sedan. Pangea bildas.
    Under senare delen av Perm tiden var det bara Kina och några småöar som inte hade anslutit sig med den jättelika kontinenten Pangea. När Pangea bildades så höjdes land höjden med några meter för den sammansatta jordskorpan under kontinenten fortsatte att trycka på under ifrån även fast man inte kom nån vart, det berodde också på att vattnet sjönk därför att dom mittoceaniska ryggarna pressades ner av den väldiga land massan, så Pangea bildades inte helt utan konsekvenser.
  • 200 miljoner år sedan. Superkontinenterna Godwana och Laurasien

    200 miljoner år sedan. Superkontinenterna Godwana och Laurasien
    Det har nu varit superkontinenterna Godwana och Laurasien som regerat jorden men dom börjar bryta loss och det är dags för dagens kontinenter att komma till verk.
  • 100 miljoner år sedan. Dagens kontinenter tar fart.

    100 miljoner år sedan. Dagens kontinenter tar fart.
    Det är nu som dagens kontinenter börjar bildas och det är många som anser att det även nu finns en superkontinent, Eurasia.
  • Plattektonik.

    Plattektonik.
    De sju kontinenttal plattorna som består av oceaniska skorpor och kontinentala skorpor, flyter ovanpå manteln. Skorporna är som delar av ett skal, väldigt stort skal dvs. Beroende på vilket håll de rör sig åt kan gränserna mellan dom vara konvergerande. Konvektions strömmarna i det flytande bergsmaterialet får jordskorpan att röra sig. Vid de konvergerande gränserna smälter bergsmaterialet också ner mot manteln. Plattorna bildar en kedja utan slut åt det håll kontinenterna rör sig.
  • Mer om tektoniska plattor.

    Mer om tektoniska plattor.
    Det finns omvandlingsgränser där plattorna glider längs varandra, det finns Divergerande Gränser där plattorna rör sig ifrån varandra och det finns Konvergerande gränser där plattorna krockar och bildar t.ex bergskedjor.
    Om två plattor krockar/glider ifrån varandra så skapas en spänning som gör att en stor tsunami/våg som åker in mot land i en hög fart. Plattorna under vattnet glider isär ibland och då åker nytt vatten in och skapar en stämning. Det kan också uppstå när dom krockar.