Livets historia

  • Vårat solsystem bildas (4,5 miljarder år)

    Vårat solsystem bildas (4,5 miljarder år)
    Solsystemets ålder är ca 4,6 miljarder år, bestämd huvudsakligen från meteoriter. Detta anger den tidpunkt då solen var en protostjärna och de första större fasta kropparna höll på att bildas i dess omgivning
  • Period: to

    Jordens histria

  • första organismerna (3,5)

    De äldsta fossilt bevarade organismerna (enkla, ofta trådbildande organismer utan cellkärna) är nästan 3,5 miljarder år gamla. För 3–2,5 miljarder år sedan utvecklades organismer med syrgasutvecklande fotosyntes, och atmosfären började tillföras syre.
  • Kamberium, djurlivet i vattnet börjar på allvar! (542-488)

    Kamberium, djurlivet i vattnet börjar på allvar! (542-488)
    Många av organismerna utvecklade förmågan att bilda hårda skal, skelett och utvecklade effektivt rörelseförmåga, något som gjorde att dessa djur bl.a. fick en högre bevarandepotential efter sin död. Det gjorde det möjligt att hitta fossila rester från den tiden.Då dök en lång rad marina djurgrupper upp för första gången.Det finns ingen logisk förklaring till varför djuren helt plötsligt började producera hårddelar,kasnke pga ayrets ökning i atmosfären!detta kallas för den"kambriska explotionen"
  • Ordovicium (488-444)

    Ordovicium (488-444)
    Det bildades mycket kalksten under denna period. Första växterna koloniserade land.dessa liknade dagens levermossor och egenliga mossor. Det skedde en stark utveckling av nya släkten bland djuren. Havsnivån var hög men sjönk sedan vid slutet av perioden när vattnet bands i isarna på gondwana. Detta ledde till att livsutrymme för alla marina organismer minskade. Man tror att denna istid var en av anledningarna till det stora massutdöende som finns registerat i det fossila arkivet.
  • Silur (444-416)

    Silur (444-416)
    De flesta kontinenterna låg samlade på södra halvklotet ”Gondwana”, runt sydpolen minskade inlandsisarna, vilket gjorde att havsnivån steg.Nordamerika och Nordeuropa kolliderade och bildade Euroamreika.En bergkedja från Skandinavien till östra Nordamerika bildades .På landet utvecklades de mossliknande växterna och fick sällskap av de första kärlväxterna. Där levde spindelliknande leddjur och tusenfotingar. Dessa är rovdjur så det bör ha funnits betesdjur också (exempel på ett första ekosystem)
  • Devon (416-359)

    Devon (416-359)
    Devon kan kallas för landväxternas tid.Fossila fynder av lummerväxter har hittats,lummerväxter spreds sig snabbt och blev de dominerade växtgrupperna.Senare uppstår de första fräkenväxterna,ormbunkarna och nakenfröiga växter.växterna bildar de första skogarna med flera meter höga träd.Den första insekten har hittats i sediment från tidig devon,samt de första landlevande spindeldjur och insekter.I slutet av devon sker ett massutdöende där den främst drabbar havslivet,bla utrotas varmvatten djuren
  • Karbon (359-299)

    Karbon (359-299)
    Jordens kontinenter låg i två block men under tidsperioden närmade sig varandra.Runt ekvatorn i det fuktiga och varma klimatet bredde skogar,många arter var träd som kunde bli upp till 40 m höga, de första barrväxterna dök upp.Perioden har döpts efter de rika kolförande lagren,det mest stenkol på norra halvklotet idag bildades av ej nedbrutna växtrester från karbonska skogarna. grodddjur och hajar dominerade.
  • Perm (299-251)

    Perm (299-251)
    Kontenetsblocken kolliderades och bildade en enda landmassa(pangea).Nya bergkedjor skapades i centrala Europa och östra Nordamerika.Växtsamhällen innehöll främst ormbunkar och nakenfröiga växter.Djurlivet i de varma grundhaven var mycket likt det som fanns under karbonperioden.I och med bildandet av Pangea sjönk havsnivån och utbredningen av de varma grundhaven minskade. Detta anses vara en av orsakerna till det stora massutdöendet i slutet av perm som hade stora konsekvenser för livets historia
  • Trias (251-200)

    Trias (251-200)
    de flesta av jordens kontinenter var fortfarande samlade i superkontinenten pangea. I sverige är sediment från trias kända från Skåne. Många djurgrupper återhämtade sig efter perms massutdöende. Ammoniterna ökade kraftigt. Nothasaurierna kunde bli upp till 4m långa ochlevde som fiskätare nära kusten. Dinosaurierna utvecklades under mellersta trias och kom att dominera djurlivet på landet. I slutet av trias uppstod fisködlorna, som senare kunde bli upp till 15 m långa.
  • Jura (200-145)

    Jura (200-145)
    Splittring av pangea sker. Klimatet var väldigt varm och fuktig. Den marina miljön var rik på livsformer, dinosaurierna var de dominerande djuren, under mellersta och yngsta jura var dinosaurierna som störst. I luften härskade insekter och flygödlor. Då uppstod också de första fåglarna. I de grunda haven samlades tjocka sedimentlager.I dessa sedimentlager hamnade stora mängder organiskt material. Det är detta material som i dag utgör en huvuddel av jordens olje- och gasfyndigheter.
  • Krita (145-65)

    Krita (145-65)
    Världkartan började likna vår tids karta. De uppsplittrade kontinenterna fick storbetydelse för organismerna. Många växt och djurgrupper isolerades från varandra och fick skilda utvecklingslinjer. Många arter av växter dog men blomväxterna utvecklades. Bin och övergångare till fjärilar fladdrade över de första blommorna. Myror, gallsteklar och termiter dök upp tillsammans med bladlöss och gräshoppor. Detta var Tyrannosaurus rex tid.
  • dinosauriernas död

    dinosauriernas död
    De sista stora dinosaurierna, jämte många andra djur, dog ut i slutet av krita. Troligen orsakade en metorit som slog ned i Mellanamerika och våldsamma vulkanutbrott på Indiska halvön kraftiga stoft- och asklager i atmosfären som stängde ute solljuset.Effekten blev en snabb temperatursänkning på land och att havets översta delar blev kalla, mörka och försurade av nedfallet, vilket gjorde att många djurgrupper gick under.Utdöendet var inte totalt, eftersom dinosauriernas ättlingar fåglarna lever.